Älskar och delar säng med en superegoist

Hur kan man älska någon, som alltid först och främst ser till sitt eget välbefinnande, aldrig delar med sig och ofta försöker tränga sig före alla andra, så fort det finns något gott att äta? Svaret är enkelt - för det handlar om en mjuk, uppriktig, kelig, trogen, självständig KATT. Om en människa skulle ligga raklång tvärs över min säng och inte visa minsta tendens att flytta på sig, trots att hen blir ombedd, eller om hen försöker stjäla räkorna från min lunchmacka, skulle jag bli riktigt irriterad, t om arg i vissa fall. Men nu är det inte så, för jag syftar på Stisse. Han är en riktigt god vän! Han talar aldrig illa om någon, han skvallrar inte, han sprider inga rykten och han ställer faktiskt upp, om han märker att något är fel. Under hela min långa, besvärliga konvalescens efter knäledsoperationen ville han visa sin medkänsla och det gjorde han. Han låg bredvid mig och spann, så snart jag nuddade honom. Så tror jag att de flesta tama katter gör, om de själva är vana vid att bli respektfullt behandlade. När jag nu ska lägga mig och skriva dagens blogginlägg, ligger min mysgubbe utsträckt rakt över sängen. Jag försöker göra mig liten och tränger mig ner på den lediga decimeter som finns bredvid honom. Det går inte att skriva liggande på sidan på ett så litet utrymme, så jag fortsätter imorgon.

Fortsätter skriva nu på förmiddagen. Behövde bara trängas en halvtimme med Stisse, innan han valde att gå till soffan och sova där istället. Kattungarna, som på dagarna har mycket "spring i benen", sover hela nätterna, tror jag iallafall, och även en stund in på förmiddagen. När de vaknar, oftast när jag äter frukost, både gnäller och försöker de klättra ut ur hagen. Lydigt öppnar "mamma" dörren. Redan nu verkar småttingarna ha förstått att katter hos mig står högre i rang än många människor och att de alltid får precis, som de vill men..........jag vill inte tro att det är fel att förmedla det. Till skillnad från vissa människor utnyttjar katter inte sin höga status. De smider inga planer - inte ens i jakten. Där följer de bara sina instinkter. I min barndom fick jag av någon lära mig (minns inte av vem, absolut inte någon i min djurälskande familj) att katter är falska djur. DET ÄR FEL!!! 

Idag har kattungarna tvingats vara instängda i hagen, trots att de tydligt visat att de vill Ut i friheten. Snickarna har varit här och bytt till gångjärn, som håller två av köksluckorna (öppnas uppåt) öppna utan att ramla ner. Har länge försökt få hjälp med det via Offerta och Felix Rönnholm men utan napp. Äntligen! Nu sitter jag i soffan och skriver, den lilla kattfamiljen roar sig på golvet? Glaset med Nescafé med mjölk står också på golvet och jag har en fullkornsmacka i handen. Båda soffborden är i snickarverksataden och ska äntligen få kantlister. Jag har svårt för oreda men det är ofrånkomligt med hantverkare på plats. Snart är snickarna tillbaka med bordsskivorna och jag kan börja städa upp efter dem.

Varför det är bättre att sova på vågen än i hagen, kommer jag nog aldrig att få svar på men gulligt är det iallafall. 

Bebisfrön fungerar bra men småkissarna ska ändå få smaka BARF-bullar ikväll. Gissa vem som har rosa halsband :-)!

 
28 feb 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.