Balkongen

Underbart! Nu kan balkongdörren stå öppen hela dagen. Som de flesta vet, tycker inga katter om stängda dörrar. Egentligen är det lite märkligt, eftersom de gärna kryper in där det är trångt; i skålar, i påsar, på hyllor, i skåp och i lådor. Varje kväll måste vi öppna garderobsdörrarna i sovrummet. Det är en förutsättning för att kunna sova. Om dörrarna är stängda krafsar någon av karterna på dem, tills jag går upp och öppnar dem. Därefter går katten ut ur rummet nöjd med att ha fått sin vilja fram.

När det gäller balkongdörren är det inte riktigt likadant. För att få mig att öppna den är metoden att sitta på mattan framför dörren och jama. Jag lyder givetvis men det kan bli lite jobbigt, eftersom det alltid är någon av dem, som vill ut eller in - men inte samtidigt! Nu när den underbara våren kommit, kan balkongdörren stå öppen hela dagen. Katterna känner sig väldigt nöjda med det och jag, deras tjänstehjon, slipper att ständigt stå till deras tjänst.

Att ha balkongen inglasad eller "nätad" är en förutsättning för att låta katter vara ensamma där, anser jag. Visserligen är de smidiga djur, som oftast vet exakt, hur de ska bete sig för att inte tappa fotfästet och göra sig illa men om olyckan skulle vara framme kan det vara förödande. På Lindvallsplan, där jag bodde tidigare och högst upp, hade jag två balkonger men ingen av dem var inglasad/"nätad". Jag hade konsulterat företag, som glasar in balkonger men ingen ansåg sig "gå iland med" projektet att glasa in mina balkonger. Mysan, som jag hade innan mina nuvarande kissar, gjorde aldrig något "utbrytningsförsök" efter det att jag satt upp markisäv på insidan av balkongräcket. Jag utgick från att det skulle vara likadant med Tasse och Stisse, eller rättare sagt reflekterade jag nog aldrig över, vad som kunde hända, när de var ensamma på balkongen. Tasse kom till mig i oktober och Stisse i januari. De var alltså 9 respektive sex månader, när det blev balkongväder. När jag en dag skulle sätta mig med en kopp te i solen, kändes det som om hjärtat skulle hoppa upp i halsgropen. I blomlådan, som hängde på utsidan av balkongräcket, låg Tasse. Fem trappor upp! Efter det var karterna alltid "selade" och fick bara vara ute i sällskap med människor. 

Skönt alltså att nu kunna låta balkongdörren stå öppen, låta katterna gå ut och in som de vill och slippa oro sig över att någon ska ramla ut.

Izzie, på den sista bilden, har blivit en stor och jättefin tjej. Som alltid blir jag så glad över sms och foton.

 
27 apr 2015

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.