Blogg

Det blir lugnare snart

13 nov 2018

Timmen är sen men nu ska jag iallafall göra slag i saken och skriva om det jag tänkt göra i två dagar men inte gjort. Jag börjar med Anna-My.

Anna-My är en mycket kunnig foderspecialist. Det kanske finns många med stor kunskap om mat men få kan presentera sitt budskap på ett så engagerande sätt som Anna-My. Hon är trygg i sin roll och det gör henne öppen och lättsam och hon inbjuder alltid till intressanta diskussioner. Hon är genuint intresserad av foderfrågor, så intresserad att hon t. om. lovat mig att v.b lämna hennes telefonnummer till våra lyssnare i podden och även till andra om/när vi får knepiga matfrågor till Ragdollklubben. Anna-My kommer så småningom att återkomma till Elin och mig och svara på fler lyssnarfrågor.

Jag har skrivit det förr och gör det igen - jag har fullt förtroende för Royal Canin och har svårt att tro att jag själv skulle kunna åstadkomma en bättre sammansättning av bra ingredienser -  tillagade i rätt temperatur för att näringsvärdet, vitaminerna, antioxidanterna osv ska bibehållas. Visst är det dyrt med mat till djur men jag känner mig trygg, när jag serverar kattmat från ett företag, där en seriös forskning och god hygien ligger bakom allt foder. Förutom det är Royal Canin en stor sponsor i alla utställningssammanhang. Naturligtvis tjänar företaget pengar på sin industri men vilket företag har inte vinst som målsättning.

Hittills har 29 kattungar fötts i min uppfödning och jag har inga problem med att minnas alla - vissa mer och andra mindre. Det beror inte på att vissa katter varit mindre intressanta utan på att några av kattköparna oftare hört av sig med sms och fina bilder på ”våra” katter. Flera har vi också besökt. En av dem är Annelie, som köpte Smulan för snart 2 1/2 år sedan. Den första december är Ove och jag inbjudna till lunch till Annelie och hennes kissar, Smulan och Leo. Det är för övrigt dagen före ”Kattens dag”. 1983 beslutade SVERAK att katten skulle ha en egen dag i almanackan och att denna dag skulle vara den 1:a advent.

 

Födelsedag

11 nov 2018

Igår fyllde Kajsa, Buster och Izzie fyra år. Stort grattis till dem. 

Jag hade planerat att idag berätta lite mer om gårdagen; föreläsningen och inspelningen av poddavsnittet med Anna-My lmen oförutsedda saker hände ikväll, så det får bli imorgon istället. Bl.a hade jag tänkt visa en bild på underbara Kajsa och Buster. Bilden kom igår kväll. Av misstag har jag kastat den. Dags att varva ner, tror jag..

Tack ändå för det fina fotot, Marita och Peter! Jag hoppas få en ny.

Medlemsmöte

10 nov 2018

Kattdag hela dagen! Redan klockan 7:30 åt Ove och jag frukost för att vid 9-tiden vara klara att hämta en smörgåstårta, som väntade på oss på Café Boulevard. Därefter begav vi osstill Truckvägen 12 i Upplands Väsby (Oves arbetsplats), där Ragdollklubben gratis fått låna konferensrummet för höstens medlemsmöte. Dessutom sponsrades klubben av företaget med dryck och förtäring - helt fantastiskt!!!

Anna-My från Royal Canin, en mycket kunnig föreläsare, tillika presentatör, pratade om rätt mat till den åldrade katten, specialfodret ”Ragdoll” och spannmål i kattmat - hur bra är det? Vi hade bra diskussioner. Detta ska jag återkomma till imorgon. Alla mötesdeltagarna fick, när föreläsningen var slut, Royal Caninpåsar fullproppade med fin kattmat.

Jag tycker om att engagera mig, även om det vissa dagar kan bli lite väl mycket. När mötet var slut i Upplands Väsby, fortsatte jag och Anna-My med bil till Liljeholmen, där Elin väntade. Städningen av konferenslokalen överlämnade vi till Ove och Carina.

Prata Katt, i det här fallet Elin, har tidigare efterlyst foderfrågor till podden och många frågor hade kommit in, så många att det mer än väl räcker till två olika avsnitt. Vi ringde även upp två av brevskrivarna, som personligen, per telefon, fick ställa sina frågor direkt till Anna-My. Jag hoppas och tror att detta kommer att vara uppskattat.

När inspelningen var klar, bjöd Elin och jag Anna-My på middag på en trevlig Thairestaurang med riktigt god mat. Anna-My körde mig sedan hem och fortsatte själv till Scandic Hotel i Sollentuna, där hon skulle sova, för att imorgon prata ledbesvär hos katt, i detta fall inbjuden till rasklubben The Maine Club. 

Jag själv tittade på TV samtidigt som jag kammade vårt “får”, Stina. Hon har en både lång och tjock päls och liknar mycket ett mindre får med den yviga pälsen och de till synes smala benen. ”Mammas fina tjej” (fast Ove säger att det är hans :-).)

 

Inspelning idag igen

9 nov 2018

Det är alltid extra roligt att göra inspelningar med inbjudna gäster. Elin och jag känner varandra väldigt bra nu, tycker jag, och innan vi sätter oss bakom mikrofonerna brukar vi alltid först ha pratat igenom det vi tänker ta upp under inspelningen, så det blir sällan några överraskningar. När vi bjudit in gäster däremot, vet vi betydligt mindre, hur samtalen kommer att löpa. Det blir mer spännande och det gillar jag.

De flesta vi tillfrågat har bett att få våra frågor i förväg men det har vi inte kunnat ge dem. Anledningen är att vi helt enkelt inte själva har fastställda koncept. Det är ett medvetet beslut av oss båda. Vi vill att våra samtal ska vara naturliga och vill inte styra våra gäster alltför mycket. Dem vi bjudit in är ju experter/mycket engagerade i sin sak och vill gärna berätta på sitt sätt. Om - men det har hittills inte inträffat - samtalet på något sätt skulle gå trögt, har vi inga problem med att ”ta över” med frågor, även om vi inte planerat dem i förväg. Inom parentes kan sägas att jag, under åren 1985 - 1990, arbetade med medicinsk marknadsforskning parallellt med barnmorskejobbet. Där ingick ofta intervjuer med såväl läkare som patienter, så jag känner mig trygg i den rollen. 

Idag hade vi bjudit in Marie, för att få lyssna på hur det kom sig att hon, som köpte en sällskapskatt, idag är registrerad uppfödare. Marie har lätt för att berätta och hennes historia sträcker sig från familjens beslut att köpa just en brun colorpointtjej, ”min” Tingla, tills den sista kattungen i hennes första kull flyttade. Blir det månne fler kattungar hos Marie? Vad tror du?

Imorgon blir det mer kattjobb men ur en annan synvinkel. Då går höstens medlemsmöte i Ragdollklubben av stapeln. Ove och jag planerar att åka hemifrån vid 9-tiden, mötet börjar klockan 11. Innan dess ska vi hämta den förbeställda smörgåstårtan, dagordningen för mötet och Ragdollklubbens stadgar ska tryckas ut och vi ska iordningställa lokalen. Vi 10:30 kommer Carina ovh hjälper till.

Besöket på Kattstallet.....

8 nov 2018

var mycket givande. Jag tog en taxi till Jämtlandsgatan, där Kattstallet ligger. För att komma in till katterna måste man gå genom ett garage och sedan ta en hiss till lokalerna. Vi hälsades välkomna av verksamhetschefen, Careen, och Elin började direkt att ”rigga” inspelningsutrustningen i caféet, som ligger centralt med kattrum runt om. De katter som finns där är klara att adopteras. Vid små bord kan de som vill sitta och fika och samtidigt titta på katterna. Kaffe med dopp finns att köpa i caféet, som drivs av Kattstallet.

Medan Elin iordningställde inspelningsapparaturen guidades jag runt av Oscar, en av de fyra fast anställda på katthemmet. Rundvandringen filmades av Leo. Oscar berättade om intagningsförfarandet och om hur de sjuka katterna tas om hand. Nyintagna katter placeras i en annan, egen del av lokalen. Innan de får komma ut till allmänt beskådande måste de vara veterinärundersökta och vaccinerade x 2 och av veterinären bedömda som friska. Oscar informerade även om städ- och andra hygienrutiner och mycket, mycket mer. Rundvandringen kommer att gå att se på filmen, som Leo kommer att publicera. Troligtvis klart redan imorgon :-).

Careen berättade att runt 400 katter per år får nya hem genom Kattstallet. En katt kostar 1 900 kr och är då vaccinerad, ID-märkt och veterinärbesiktigad. Katter äldre än fyra månader är också kastrerade vid flytt. När kattungarna, 12 veckor gamla, flyttar till sina nya hem fortsätter Kattstallet att vara ägare av dem fram tills de är kastrerade (sker när de är runt fyra månader gamla). De blivande ägarna övertar formellt ägarskapet när kastrationen är genomförd. Den ingår i priset 1 900 kr. De nya ägarna får vid ägarbytet erbjudande om att överta den försäkring, som Katthemmet tecknat på kattungen. Samma erbjudande ges till alla, som köper katt från Kattstallet, inte bara till kattungeköpare.

Jag blev helt förälskad i Lakrits, en bedårande kolsvart kisse, 12 veckor gammal. Honom hade jag gärna tagit med hem, om det inte vore för att vi inte ska ha fler katter fast om......ska det bli en katt från egen uppfödning. När jag gick fram till Lakrits och började klappa honom, strök han sitt huvud mot mig, buffade och spann. Han behöver komma till ett hem snarast, där han kan få massor av kärlek och kel.

Kattstallet driver också en butik och har en loppmarknad i lokalen. Där finns det mesta av tillbehör av hög kvalitet till ett bra pris, bland annat:

leksaker, allt för pälsvård, matskålar och vattenfontäner, klösmöbler, bäddar och igloos, godis, balkongnät, kattluckor, toalådor och spadar, transportburar och väskor och halsband och selar.

Jag rekommenderar alla att göra ett besök på Kattstallet. Gör en god gärning genom att bli månadsgivare. Katterna behöver dig!

Glest den senaste tiden

7 nov 2018

Bloggen är som en dagbok för mig och där jag har som mål att skriva lite varje dag. Den senaste tiden har det varit glesare mellan inläggen men det är bara tillfälligt.

Jag har mycket att berätta om dagens katthändelser, där höjdpunkten var ljud- och filminspelning på Kattstallet i Vällingby. Det berättar jag om imorgon, för just nu måste jag färdigställa en artikel, som borde ha varit klar redan igår.

Vad gör katterna när de är ensamma?

6 nov 2018

Sover gissar jag, men säkert vet jag inte, för oftast har de hört när jag står utanför dörren och ska låsa upp. Då masar de sig dit och väntar på mig på andra sidan. Jag ställer mig tveksam till att de sovit över huvud taget idag.

När jag gick hemifrån (till Seniornet) sov alla tre i sängen men jag gissar att byggnadsarbetarna, som jobbar med fasaden på plan 4, stört deras sömn. Vanligtvis håller katterna oss sällskap hela kvällarna - från middagstid tills Ove och jag lägger oss. De tittar på TV och Sandie tigger mat minst en gång i timmen. Idag var det annorlunda. De började som vanligt med att hälsa oss välkomna hem, åt lite men sedan gick de och lade sig igen och fortsatte sova stora delar av kvällen. Som bekant ogillar katter förändringar och om det händer saker som stör de vanliga rutinerna gör de så gott de kan för att ändå efterlikna en vanlig dag. De började med att sova ikapp:-).

Kunde se idag att jag nog var tröttare igår än vad jag själv förstod då. Det insåg jag idag, när jag såg gårdagens blogginlägg. Jag hade inte observerat de fel, exempelvis saknades mellanslag på några ställen, jag gjort innan jag publicerade texten. Idag är jag piggare.

Jag konverserade ju med Ulrica igår via sms. Hon är villig att låna ut sin fina Messi till Sissel. Messi har varit kemiskt kastrerad, dvs han har haft ett s.k chip med hormoner, vilket gjorde honom till tillfällig kastrat. Jag vill påpeka att det inte handlar om ett regelrätt chip, utan är istället en långverkande injektion, där läkemedlet utsöndras successivt. Det sprutas in under nackskinnet på katten och är verksamt 6 - 12 månader. När läkemedlet slutat verka, blir hankatten åter fertil. Nu är Messi samma, gamla charmör som tidigare. Vi väntar nu bara på att Sissel ska börja löpa.

Vem har inte hört uttrycket ”jamar som en katt i mars”? Alla vet ju vad det betyder men det stämmer inte på samma sätt idag, som när de flesta katter var utekatter. Med innekatter, fler ”ljusa timmar” och inomhustemperatur året tunt blira det allt vanligare att kattungar föds även under den mörka och kalla tiden på året. För utekatten däremot var och är ljuset och värmen av stor betydelse, så att kattungarna inte fryser ihjäl.

I mars har ljuset börjat återvända, katten parar sig och kattungarna föds 63 - 65 dagar (i normalfallet) efter parningen. Då har det oftast börjat bli varmt. Innekatten riskerar inte att föda sina kattungar i kyla, även om de föds i november, så ljuset och utomhustemperaturen är inte lika viktiga för innekatten. Då spelar det inte lika stor roll, när kattungarna föds.

Flinga fyller 2 år på fredag och igår kom ett foto på henne från hennes ”mamma” Laila. Tyvärr kan jag inte visa den, för den är i fel format för det här dumma programmet :-(.

 

Teknikproblemet löst

5 nov 2018

02:35, var problemet med plattorna nästan löst men en fråga återstod - varför kunde jag inte koppla mitt telefonnummer till den näst nyaste iPaden? Jag älskar paddorna, som är lagom stora och inte alltför tunga och dessutom lätthanterliga. Eftersom jag skriver så mycket, vill jag inte ha allt sammankopplat i molnet. Dels vill jag separera arbetena och dels spara på lagringsutrymmet. När jag drabbas av någon typ av problem, vill jag alltid försöka lösa det innan jag lägger mig. Jag har svårt att lägga problem sådant åt sidan och det är förklaringen till att det endast blev 2 1/2 timmars sömn inatt,

Idag kontaktade jag Ulrica, som är en lika seriös i sin avel, som jag är själv. Ulrica har en fin avelshane, Messi. Vi har fått lov att låna honom tidigare, bl.a är han pappa till Tingla, som ju är en riktigt fin kisse. Nu ville jag få löfte om att låna honom nästa gång Sissel löper. Vad som bestämdes berättar jag imorgon, för just nu är jag så trött att jag inte orkar. Hade planerat att lägga mig tidigt ikväll men klockan har faktiskt hunnit bli nästan elva ändå.

Teknikstrul

5 nov 2018

Ingenting fungerar för mig! Ethels bilder är ändå roligt att ha fått.

 

Ragdollklubbsdagar

3 nov 2018

Det drar ihop sig till både medlemsmöte i Ragdollklubben och scanning på Södra djursjukhuset. Jag har länge undrat, hur det kommer sig att jag alltid är med och tar ansvar i alla möjliga sammanhang. Nu tror jag att jag har kommit på förklaringen men jag är inte helt säker.

Jag uppfostrades till att aldrig begära mer av andra än av mig själv. Därför anmäler jag mig alltid när någon insats ska göras; som klassmamma, scoutledare, bullbakerska till möten, chaufför till diverse utflyktsmål, sekreterare på olika träffar osv. Jag gillar verkligen att göra något för andra, så det är inte bara av plikt. Jag tycker omåttligt mycket om att dela med mig av det jag kan, vet och tror på. Det är nog främst det som driver mig, när jag tänker efter.

Idag har jag ”spikat” tiderna till ultraljudsscanningarna på Södra djursjukhuset och skickat ut informationen till de berörda. Vi fick plats för 9 katter och alla är fyllda med avelsdjur. Sandie är ett av dem. Hon ska förvisso endast få en kull till men jag vill följa klubbens hälsoprogram och därför låter jag scanna henne igen. Man har aldrig några garantier i livet men jag vill känna att jag iallafall gjort vad jag kunnat för att bibehålla ragdollen som en mycket frisk raskatt.

Jag har också skrivit sms till flera av mina kattungeköpare och andra kattvänner, för att förhoppningsvis få fler att komma till medlemsmötet på lördag. Tyvärr verkar det bli dålig anslutning och det är tråkigt, när nu Anna-My kommer hitresande från Göteborg för att prata om bra och rätt kost till våra katter. Ove har ordnat så att klubben sponsras av hans arbetsgivare och vi behöver inte betala för vare sig lokal eller förtäring.

Morgondagen ska jag ägna åt research. Jag måste börja leta fakta om kattens åldrande, när den räknas som gammal, vad som händer då och hur vi bäst hjälper våra kissar när ålderskrämporna kommer. Efter det ska jag börja skriva och det gillar jag verkligen. 

Jag har fått ut så mycket av det ansvar jag tagit och tar för Ragdollklubbens arbete/aktiviteter. Jag har fått nya vänner och lärt mig massor om katter. Jag blir lika glad varje gång det kommer en uppskattande kommentar eller ett sms, där någon tackar för en bra tidning eller en väl genomförd aktivitet. Ett sådant textmeddelande fick jag nyss. Det ger positiv energi :-).

Hänsynsfull Stissekisse idag

3 nov 2018

Jag skriver det än en gång - hur hann jag förvärvsarbeta tidigare - dessutom i snitt 60 timmar per vecka? Den senaste tiden har jag haft extra svårt att få dagarna att räcka till men jag klagar inte - TVÄRTOM! Jag har ett bra liv och får ägna mig så gott som uteslutande åt sådant jag tycker om. 

Hur som helst hinner jag inte berätta om dagen med mina älsklingar, så det skjuter jag upp till morgondagen. Just nu måste jag skriva ihop ett diagnostiskt prov till mina elever och det ska vara klart tills imorgon. Jag tycker så mycket om att se hur duktiga de blivit och med vilken iver de tar sig an läxorna. Då kan ju inte jag vara sämre.

Återkommer imorgon.

Idag ringde Gustaf

1 nov 2018

Gustaf med den 18-åriga ragdollen ringde idag och lämnade förslag på datum, som passar honom. Ledsamt nog kan inte Elin då. Trasdockan måste till tryckeriet och vi måste hitta en tid innan den 23:e, om vi ska hinna distribuera tidningen som planerat. Nåja, hittills har det mesta gått att lösa och jag hoppas så sker även denna gång :-).

Idag har Stisse verkligen inte legat på latsidan. Vanligtvis brukar han somna någon gång under förmiddagen och sedan sova flera timmar - inte sällan ända tills Ove kommer hem. Men idag.....  Som ni vet är han mycket teknikintresserad - så till den milda grad att han inte sov alls förrän klockan 15:40. Trots att han var jättetrött ville han inte lämna mig ur sikte, så han lade sig på bänken i hallen men somnade av ren utmattning. Att han höll sig vaken så länge berodde naturligtvis på datorn. Jag gjorde flera försök att smyga fram till den under förmiddagen för att skriva ihop läxan till kursdeltagarna. Trodde att Stisse sov, där han låg på soffan - men icke! Direkt var han på fötter och framme vid datorn :-(. Jag hoppas att han återgår till sina gamla vanor imorgon, så att jag kan göra det jag planerat.

Som läget är just nu är endast ett fåtal anmälda till medlemsträffen nästa lördag, detta trots att vi ska rösta om en stadgeändring då. Jag har slutat förvåna mig över att så få engagerar sig i frågor som berör dem själva. Mina erfarenheter är demsamma från både möten i bostadsrättsföreningar, fackliga möten, kattklubbar, båtklubbar....you name it. Vår enda möjlighet att få vår röst hörd och kunna förändra är ju att vi själva är aktiva. Det går inte att få till stånd förändringar genom att bara klaga på fattade beslut.

Det som iallafall är glädjande är att intresset för scanning är så stort. Så länge jag hållit i planeringen har listan fyllts (med råge dessutom), gissar att det var så även före min tid i styrelsen. Likaså har klubbmästerskapet lockat. Nu hoppas jag på att fler kommer den 10:e - anmälningstiden har de facto inte gått ut.

Den åldrade katten

30 okt 2018

....väntar fortfarand på text. Jag menar alltså innehålet i det kommande numret av Trasdockan. Temat kommer ju att vara ’Den åldrade katten”. Jag har varit upptagen med en hel del annat, så det har inte blivit så mycket skrivet ännu till tidningen. Det jag själv väntar på är besked från Gustaf. Jag behöver få veta, när det passar honom att komma. Människor fungerar så olika - själv lämnar jag alltid svar inom överenskommen tid men min erfarenhet är att det är minst lika många som inte gör det. Jag har ”stött på” Gustaf flera gånger - både via mail och per telefon - och han har varje gång lovat att återkomma. Nu väntar jag veckan ut och om jag inte hört något då, kommer jag att söka ett annat intervjuoffer. Temat i Trasdockan handlar ju om den gamla katten och jag tror även att flera av våra poddlyssnare vill höra om det.

Appropå podden har antalet följare ökat i Prata Katt. Extra roligt är det att vi får både frågor och kommentarer. Det finns många funderingar om mat och vi hoppas på ännu fler. Snälla ni som följer min blogg, ta chansen att få svar på det ni undrar över! Anna-My från Royal Canin står till vår tjänst och besvarar foderfrågor lördagen 10 november. Det är då vi spelar in programmet men det sänds någon vecka senare. Vi hoppas att några av er vill ställa era frågor direkt till Anna-My och att vi får spela in samtalet. 

Alla platser är nu bokade till höstens scanning. Sara, vår veterinär, kommer att ultraljudsundersöka 9 katter med start klockan 15:30. Trots att det är ett tight schema, hinner hon prata med både patienten och dess ägare. Hon har en lugnande inverkan på katterna, så det brukar aldrig vara någon som protesterar mot undersökningen.

Elin och jag har samma dygnsrytm :-), dvs vi älskar sena kvällar och nätter. För en dryg timme sedan, kom ett sms från henne, där hon meddelar att redigeringen av den kommande torsdagens poddavsnitt är klar. Det är nu färdigt för mig att lyssna på och eventuellt ha synpunkter på. Vad jag säkert vet är att jag med några korta meningar ska skriva en programbeskrivning tänkt att ge lyssnaren en uppfattning om, vad avsnittet kommer att handla om.

Klockan är nu 00:46 och jag känner inte så många, som är vakna och skriver sms vid den här tiden men av Elin får jag alltid svar minst fram till midnatt och ofta längre. Märkligt att inte fler upptäckt det underbara som sker framåt midnatt. Livet förändras liksom. Tystnaden runt omkring gör att att det sprider sig ett lugn över hela staden. Jag hör klockan ticka och Stisse snarka. När jag sedan går och lägger mig är det med en behaglig känsla inombords, vilket ger god sömn.

Underbara men visst kan man bli irriterad

28 okt 2018

Jag har aldrig varit känd som en person med stort tålamod. Det lilla jag har gäller möjligtvis dataproblem och katter. Vid närmare eftertanke omfattar det nog inte katter heller, för när de tjatar, så orkar jag inte stå emot dem och de får sin vilja igenom. Idag utsatte Stisse mig för en stor prövning, som han vann - som vanligt. 

Vad det är som gör Stisse så intresserad av att lägga sig på tangentbordet på datorn är omöjligt att säga. Han sov, trodde jag, i soffan men så snart jag försiktigt öppnat locket på den bärbara datorn och började skriva ner övningsuppgifterna till nästa lektion, satte han sig upp och inom 20 sekunder låg han på tangentbordet. Jag försökte avleda honom genom att öppna balkongdörren men icke! Han låg kvar! Lika bra att övergå till att förbereda middagen, kycklingfärs i pitabröd. Så småningom beslöt sig Stisse för att sova på riktigt och makade sig in i sovrummet. Jag skulle just återuppta arbetet på datorn, då Sandie kom på att det skulle smaka med en andra frukost. Hon kan tigga den tjejen! Dessutom vet hon att det lönar sig, så hon ger inte upp. Jag måste medge att jag ibland blir riktigt irriterad på mina envisa, fyrbenta egoister men .....jag älskar dem.

Sandies dotter Tingla bor sedan i juni förra året hos Marie och hennes familj i Täby. Tingla fick en kull om tre kattungar i april i år och att Marie skulle bli uppfödare, var nog inte tänkt från början, om jag förstått saken rätt. Nu blev det ändå så och Elin och jag är nyfikna på, hur Marie kom att fatta det beslutet och hur hon upplevde allt från det att hon bestämde sig, tills småttingarna flyttade. Kommer hon att fortsätta att föda upp katter? Något särskilt hon vill berätta om och var det några problem? Jag skrev ett sms till henne idag och frågade, om hon vill komma till Liljeholmen och berätta i vår podd om allt detta.

Nyss svarade Marie och datum för inspelning är satt till fredagen 9 november. Kul!!!

Nya inspelningar

27 okt 2018

Elin och jag brukar alltid ha minst ett avsnitt extra ”på lut” ifall något skulle gå snett - att någon blivit sjuk eller att tekniken felat. Vi är båda kontrollfreaks och väl är väl det. Det skulle inte fungera annars. Vi sköter våra åtaganden och allt flyter på som planerat.

Onsdagen 7 november ska vi åka till Kattstallet, där vi hoppas få veta hur man arbetar med hemlösa katter där. Jag har ju själv varit med i styrelsen i Stockholms Katthem men det blir intressant att få se, om man bedriver sina verksamheter på likartat sätt. Förutom det är det betydligt enklare för oss att åka till Vällingby än längst bort på Skurusundsvägen i Nacka, dit kommunikationerna inte är de bästa. 

Idag har jag också börjat tänka på och titta igenom vår hemsida. Det är av yttersta vikt att en hemsida är levande. Det lärde jag mig, när jag var Kvinnoklikens representant när Södersjukhuset skulle ta fram sin nya hemsida. Det är så otroligt mycket man ska beakta; färgvalet, bildernas placering, läsbarheten och sist men något av det viktigaste - språket. Detta har jag funderat över idag. Rent praktiskt har Ove och jag hjälpts åt med katterna, som nu har nyklippta naglar och nykammade pälsar.

Det börjar bli natt nu och Sandie sover redan. Stisse är vaken och ligger på soffan bredvid mig. Stina är den enda av katterna, som är uppe och rör på sig. Själv ska jag lägga mig och läsa. Om en knapp halvtimme börjar vintertiden.

← Äldre inlägg

Katten har under tiotusentals år varit en del av vår kultur. I Egypten, för cirka 5000 år sedan, ansåg man att katten var en helig varelse. Att döda eller äta en katt sågs som ett så allvarligt brott att det bestraffades med döden.Antalet katter i Sverige uppgår till cirka 1,3 miljoner. Av dessa är 13,4 procent rasrena. Nästan var fjärde barnfamilj (23 %) har katt och äldre människor föredrar katt framför hund.

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.