En hel dag utan en enda tid att passa

Det är jätteroligt att vara den ena av två redaktörer för Trasdockan! Jag är, som säkert alla som läser min blogg vet, väldigt förtjust i att ständigt förkovra mig och att skriva. Kombinationen finns i redaktörsjobbet. Ibland kan åtagandet kännas övermäktigt men så snart jag sätter igång kommer skrivarlusten över mig. Så var det igår men jag har ännu inte placerat artikeln i Dropbox för en första genomläsning tillsammans med Carina. Idag har jag varit upptagen med annat. 

Undervisning är ett annat stort intresse. Jag vet - har fått många bevis på det - att mina adepter är nöjda med mitt sätt att lägga upp lektionerna och mitt sätt att undervisa; hur man ska tänka och gå tillväga, datavärlden är logisk (och det gillar jag). Endast två kursdeltagare närvarande. Att de andra inte hade möjlighet att närvara idag visste jag men vi "körde ändå". Det kändes så lyxigt! Jag är uppriktigt glad, när jag ser hur mycket de kan och inte minst när jag ser glädjen hos dem, när de på egen hand kan lösa de uppgifter jag förser dem med. Det är min lön och det räcker för mig!

Det finns både för- och nackdelar med att åldras. Jag kan inte påstå att det är ensamt och tråkigt, som många pensionärer uttrycker. Inte heller saknar jag det ständiga passandet av tider som arbetslivet kräver. Baksidan med åldrandet är istället kroppen, menar jag. Den är inte lika samarbetsvillig som tidigare. Imorgon ska jag kontakta sjukgymnasten för att få en "omgång" simning igen. Det är dags för det snart. I slutet av november är höstens datakurs slut och då passar simningen bra, 10 gånger á 45 minuter. Sedan börjar vårterminen.

Mona hörde av sig ikväll. Hon och Lasse har varit bortresta en vecka och Sandie har varit hos Monas son och sonhustru, vilket innebar sju dagar under samma tak som en hund - en grekisk f.d uteliggare, d.v.s. gatuhund. Kanske älskade djuren inte varandra men de tolererade ändå rätt väl att bo tillsammans och det var ju huvudsaken.

Jag ser verkligen fram emot att träffa min tuffa, lilla tjej. Inom mig kommer hon alltid att vara min men jag är ändå uppriktigt glad över att Sandie nu får vara ensam prinsessa på Blekingegatan och att Stina får ta plats här hemma. 

29 okt 2019

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.