Fortsättning på gårdagens bloggavsnitt

Den i Sverige största kattutställningen, 1 100 tävlande katter, arrangerades av Stockholms kattklubb i Upplands Väsby i mars förra året. Det skulle förvåna mig, om det blir färre katter anmälda i år. Den som aldrig varit på kattutställning har gått miste om en fantastisk upplevelse; en hel lokal full av vackra djur och glada, förväntansfulla människor. 

Ingenting av vad jag hade föreställt mig stämde överens med verkligheten insåg jag, när jag för första gången besökte en kattutställning. Jag hade tänkt mig mer eller mindre stressade och jamande katter, som med sitt kroppsspråk visade att de inget hellre önskade än att komma därifrån. Så var det inte!!! De flesta låg lugnt i sina burar, några knaprade "frön" i sina matskålar och en och annan svarade, när man pratade med den. En del stod på ägarens medhavda trimbord, för att få en sista "fixning" innan domarbedömningen. Andra satt i sina ägares knä - helt stilla utan att visa minsta tecken på kommande rymningsförsök. Otroligt!!!

Historien om de första utställningarna känns nästan overklig. Den återkommer jag till imorgon.