Glad andramamma

Kattungarnas första mamma är givetvis Stina. Utan henne hade vi aldrig fått dem. Själv betraktar jag mig som "andramamma". Jag behövdes ju också - göra rent i lådorna, hälla upp "bebisfrön" (Royal Canins Mother and baby och "blötmaten" för kattungar), borsta kattungarna och kela med dem. Tredje och varaktig "mamma/pappa/bror" är de nya ägarna. Vi har ju bara haft småkissarna till låns. 

De bodde hos oss i 13 veckor och har nu bott i sina nya, permanenta hem i drygt sju veckor. De minns inte längre sin "första eller andramamma" och de älskar sin nya familj. Så ska det vara. Så borde det också vara för människobarn, dvs de skulle kunna flytta från sina föräldrar till egen bostad, när de blivit myndiga (givetvis inte glömma föräldrarna). Idag är detta näst intill omöjligt. Det finns alldeles för få små hyreslägenheter och det kostar mycket att köpa en bostadsrätt. Älgkon lämnar fjolårskalven, kattmamman sin unge, tiken sin valp osv, när hon vet att ungen klarar sig. Vuxna barn tvingas bo kvar hos sina föräldrar. Detta är ett jätteproblem!

Jag är så glad över att kattungarna utvecklas så fint och att de motsvarar de förväntningar Anette och Tomas och deras fina pojkar i Spånga, Peter och Marita i Vällingby samt Victoria och Martin i Norrköping hade. Alla kattungarna har fått de bästa hem, man kan önska sig. Kajsa och Buster har alltid sällskap av varandra, så då gör det inget att Peter och Marita arbetar på dagarna. I familjen Flykt är det oftast någon hemma, så att lilla Izzie behöver inte heller vara ensam mer än hon själv vill. I Norrköping har lilla Celine oftast sällskap, eftersom Martin arbetar skift. En katt som tvingas vara ensam för mycket, blir en ledsen katt, i synnerhet en Ragdoll. Om "människorna" är borta hela dagarna, bör man skaffa ytterligare en katt eller en hund, så att kissen har sällskap.

Sandie är en typisk Ragdoll i många avseenden. Hon vill alltid vara i samma rum som jag, när hon är vaken. När hon ska sova, kryper hon så nära Stisse hon kan - aldrig Stina för hon vet att Stina inte gillar det.

Vad vill jag säga med allt detta? Jo, att jag är så glad över att alla "mina" barn har det så bra och glädjer så många i sina nya hem.

Celine gillar den gosiga värmen under täcket. Vilka vackra, blå ögon Izzie har! Jag är inte nöjd med hemsideprogrammet i vissa avseenden. Varför bilden på Celine blir en förstoring av Izzie (när jag klickar på den), förstår jag inte. Hoppas supporten gör det.

 
5 apr 2015

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.