Hur mycket beror på mig?

Nytt brev från Hill's idag:

— Barnleksaker har begränsad livslängd. Barnen tröttnar på dem eller växer ifrån dem, ofta innan de hunnit slitas ut. Men kasta dem inte. Ge gamla leksaker nytt liv genom att användas dem som leksaker till Stisse!

Visst, Hill's har rätt, så är det! Vi behöver inte köpa en massa leksaker. Katter har lika roligt med en kanstanj som med en dyr tygboll från zooaffären. Hos oss finns massor av leksaker, många inte ens lossade från de lockande pappbitarna de är fästade vid, för att väl synliga kunna hängas upp på stålställningar i  djuraffären. Nu är det så att våra katter inte vill leka. Några sekunder kan de lyfta en tass för att försöka nå en vippa men sedan tröttnar de och går därifrån.

Har jag på något sätt påverkat dem till det? Jag har ju inte heller varit särskilt road av att leka  men ....NOTA BENE, det är katterna som väljer att avsluta leken.

Självklart lekte vi mer, när Stisse och Stina var kattungar men jag tror att det finns individuella skillnader även när det gäller leklusten. Om inte — kan det bero på mig att katterna föredrar att ligga på en kudde tätt intill mig och bli klappade och kliade; helst runt mungipan, över kinden och upp över öronen? Särskilt Stisse vill avsluta goset med att trycka sitt öra in i min hand. Några fler leksaker kommer alltså inte att komma in hos oss men vi har hittat "vår grej" och trivs tillsammans.

Stina har sedan några veckor tillbaka slutat att uppfostra fiskarna. Tidigare satt hon en stund varje kväll på armstödet på soffan och slog med tassen på akvariet. Om hon känner sig nöjd med deras sätt att simma nu eller helt enkelt funnit att det är en omöjlig uppgift att få dem att följa de direktiv hon ger, är svårt att säga. Jag kan bara konstatera att hon verkar ha tröttnat på dem. 

12 maj 2020

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.