I mitt nästa liv

Jag blir mer och mer övertygad om att jag gärna skulle bli katt i mitt nästa liv, då i en familj där jag skulle ha samma status, som våra katter har hos oss. Visserligen vet jag även sedan tidigare, hur de lever sina liv men när jag nu inte förmår göra så mycket, har jag iakttagit dem väldigt noga, sedan jag kom hem efter operationen. Alla vaknar utvilade och glada över att möta en ny dag. Det visar de genom att på rad gå med sina svansar rakt upp, som en belåten katt gör. De spatserar runt i bostaden i väntan på mat och så småningom serveras en god frukost. De behöver varken bekymra sig för att duka fram maten eller diska faten och har aldrig funderat över hur maten kommer in i "kattskåpet". Den bara finns där. 

Mätta och belåtna går de sedan till sin kattlåda, som är ren och fräsch med ny (dyr) sand, som håller borta dålig lukt. Efter toalettbestyren börjar de planera för nästa aktivitet - att gå tillbaka till sängen. Om Ove åkt till sitt arbete, lägger de sig alla tre i hans säng, eventuellt kommer Stisse och kryper in under mitt täcke efter en liten stund. Sedan sover de minst tre timmar, under förutsättning att jag inte stiger upp, för då gör de också det. Med hög röst befaller Stisse mig att öppna balkongdörren, för då vill han gå ut. Ja, så går dagen vidare med mat, sömn, mys och "ligga-och-titta". Det verkar rätt behagligt. Tänk att aldrig behöva passa en tid, handla, tvätta, städa eller laga mat.

Vid närmare eftertanke kanske det inte skulle vara så roligt i längden med min mentalitet. När kvällen kommer behöver jag nog vilja känna att jag utfört något bra under dagen. Trist att plötsligt stoppas in i en bur och transporteras någonstans utan att veta vart och varför. Så tråkigt att inte kunna bestämma själv - inte Sheba nu igen, balkongdörren är stängd när jag vill gå ut.

Det finns många likheter men också många olikheter och behov mellan katt och människa. Det är viktigt att komma ihåg men om jag skulle bli ett djur i ett nästa liv, då vet jag säkert att jag skulle vilja vara en älskad katt i en familj, där jag skulle vara familjens medelpunkt och jag skulle kunna visa min kärlek tillbaka genom att stryka mig mot familjemedlemmarna och spinna för dem, när de kelar med mig. Jag skulle absolut inte orka bli en fågel och behöva flyga 300 mil varje vår och höst. Då sover jag hellre i värmen under min mattes täcke ;) eller ligger i soffan tillsammans med men kompis och bara trivs.

 
17 feb 2016

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.