Jag i väntans tider

Stina kan inte räkna - inte som jag vet i alla fall. Jag har kommit fram till att Stina kan föda sina småttingar från och med idag och till och med söndag.

Christine var bokad 11:15 idag för att putsa fönster. Hon är fantastisk, denna lilla människa. Kanske 156 cm, tunn och snabb med allt men ändå noggrann. Jag är så tacksam över att ha hittat henne. Medan hon fixade med fönstren strök jag handdukar, örngott, kläder och den jobbiga sängklädseln. 

Vid 14-tiden började Stina bete sig ovanligt. Vanligtvis vill hon inte sitta i famnen, inte ens tätt bredvid. Nu hoppade hon upp bredvid mig och fortsatte krypa upp tills hon låg tlll hälften på mig. Samtidigt spann hon högt och trampade med frambenen. Detta tolkade jag som om hennes förlossning hade startat. Jag ringde Ove som lovade komma hem lite tidigare. Det kan vara svårt för en person att ensam hinna väga, märka och könsbestämningen kattungarna. Det senare är inte lätt men jag tror att jag nu kan det - vi får se. Det är skönt att jag hittade mjuka, olikfärgade halsband med kardborreknäppning. Det har burit mig emot att märka de nyfödda kattungarna med nagellack men trots ivrigt letande har vi tidigare bara hittat hårda läderhalsband. Efter fyra timmar gick Stina iväg tll lådan och låg därefter en stund ensam i hallen.

Förra gången hon skulle få ungar tyckte jag på kvällen att det verkade vara dags och hon och jag var upp till 02. Då somnade Stina. Själv tyckte jag att det var bäst att sova några timmar innan förlossningsarbetet kom igång igen. Klockan 08:00, när Ove steg upp, var kattungarna födda!

Nu är vi i soffan allihop; Stisse på armstödet, Stina nära, nära Sandie och Ove och jag på varsin sida om flickorna. Det är bara att vänta men det heter ju "i väntans tider".

Igår blev jag slutligt godkänd i PawPeds-kursen. Naturligtvis är jag glad för det men skulle gärna fortsätta direkt. Säger det än en gång - den kusen borde alla gå, avsett om man ska ha kattungar eller ej. Den ger kunskapen om katter och deras beteende på ett roligt, varierat sätt. Jag har lärt mig jättemycket men jag måste erkänna att det trodde jag inte. Anmälde mig bara för att få behörighet att söka fortsättningskurserna. Idag är jag glad över att man krävde den första utbildningen för att ge tillträde till de andra två.

Nya bilder har kommit på Saga. Visst ser det ut som om hon skrattar? Vill också visa hur gulliga Stina och Sandie kan vara mot varandra, trots att Sandie är en riktig retsticka ibland.

Spännande att se vad som händer i natt. Kanske har vi kattungar imorgonkiss.

 
5 nov 2015

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.