Kastrera - sommar/”måbra-katter”

Kastrera eller inte? Givetvis kan man inte välja att kastrera, om man funderar på att föda upp katter. Då blir det ju inga kattungar, så här behöver man ju inte fundera. Om man däremot inte ämnar bli uppfödare ska man definitivt kastrera sin katt, innan den blir könsmogen. 

När katten blir fertil blir reproduktionen det primära för den; inte ens älsklingsmaten kan distrahera tillräckligt för att kisse ska må bra om den aldrig får utlopp för könsdriften. Man bör inte ge sin avelshona p-piller mer än 2-3 år och endast före/mellan kullarna. Den tiden bör inte överskridas. Katter slutar inte löpa vid någon viss ålder utan fortsätter livet ut. Om katten förblir fertil och aldrig får para sig, blir den rastlös och går ner sig i kondition. Det stämmer INTE att en honkatt mår bäst av att få en kull innan hon kastreras.

Om man vill avla på sin katt bör man veta att man får avsättning för kattungarna, innan kissen går i avel. GLÖM INTE att det finns mer än 100 000 hemlösa katter! I somras satt jag på bussen bredvid en äldre dam, uppvuxen på landet. Som vanligt pratade jag om mina kattungar. Hon frågade då: ”har du blivit av med dem”? Så var det när hon och jag växte upp - det föddes kull på kull, som ingen ville ha. Likadant skulle det vara idag, om vi inte tar ansvar. Lite bättre är det nog ändå men långt ifrån bra. Inga friska kattungar ska avlivas!!! En kastrerad katt blir inte en olycklig katt, den blir istället lycklig, tillgiven och gosig. Det kostar pengar att ha djur, oavsett om man skaffar sig en katt, hund, fisk eller vad det nu kan vara. Det SKA man tänka på INNAN. Alla djur ska ha rätt till god omvårdnad och kvalitetsmat. Djurägaren ska dessutom ha råd att betala för både veterinärbesök och försäkringar. Alla som tar hand om ett djur, oavsett om de betalat dyra pengar för det eller fått det gratis, måste noga tänke igenom vad det innebär och ta ansvar för det!

Nu sitter Stina bredvid mig i soffan och ”mjölktrampar”. Hon stryker med huvudet mot min arm och jag ber Ove stänga dammsugaren, så att hon kan njuta fullt ut (hon är inte rädd för snabeldraken men han stör hennes ”fel good-känsla”). Hon kastrerades för snart ett år sedan och hennes förhållningssätt till mig är till bådas fördel. Visst har hon ökat lite i vikt men det är ju jag som har brustit i mitt ansvar. Hon äter specialfoder för kastrerade katter men jag måste bli mer återhållsam med att ”bara låta henne smaka lite”

2 sep 2018

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.