Klart jag hade kunnat skriva

Gårdagen var till en början fylld av aktivitet men vid 14-tiden övergick den till att bli enahanda. Tiden sniglade sig fram. Annorlunda var det på morgonen, som startade som vanligt - nästan. Jag har ju inte vant mig vid att småttingarna inte längre  leker och busar och inte heller tigger ost, när jag äter frukost. Jag tror varken på spöken eller andra överjordiska skeenden men att katter känner av stämningar är jag övertygad om, särskilt Stisse. Han gick visserligen ut som vanligt direkt på morgonen men ville in igen efter några minuter istället för en halvtimme, eller mer, som han brukar. Han gick ut och in både andra och tredje gången men var inne nästan meddetsamma. Om det berodde på att morgonbestyren såg annorlunda ut eller om jag betedde mig annorlunda eller om det var en kombination, får jag aldrig veta.

Efter en dusch med "operationstvålen", så noggrann som jag aldrig tidigare duschat, väntade rentvättade kläder från topp till tå. Stisse och Stina väntade utanför dörren som de brukar. Stisse vill alltid gå in i duschen och gå omkring i vattnet, när jag är klar. Därefter torkade jag håret med den oanvända fönborsten, fikade och så var klockan plötsligt 13. Dags att ge sig av.

Kom till avdelningen klockan 13:45 och där hände sedan ingenting, förutom att jag åt något, som jag tror hette kalops. Köttet var mört, potatisen ok. Tyvärr smakade maten ingenting, trots att jag både saltade och pepprade på den. Det finns ingen TV på rummet, utan i ett dagrum finns möjlighet att ta del av TV-utbudet. Hur det ska gå till om alla patienter vill titta samtidigt, förstår jag inte, med tanke på att det finns möjlighet för max åtta personer att titta samtidigt men ....... det finns inte obegränsat med pengar i Sverige och jag ser hellre att de används till forskning och bra vård än till "lyx". Måste dock tillstå att jag är glad över att det finns WiFi. Jag älskar min iPad.

Ove skyndade sig hem till katterna, när han lämnat mig. De är inte vana vid att vara ensamma så länge men jag tror att de sovit hela tiden, de varit ensamma. De fick sin mat och var nöjda med den. På kvällen "tittade de på TV" med Ove. Själv talade jag flera timmar i telefon - underbart att så många bryr sig om mig. Vid 23-tiden duschade jag igen, lika noga som på morgonen, rena kläder igen och så släckte jag för natten. Jag hade naturligtvis kunnat skriva om dagen, innan jag somnade men det var viktigt att försöka få några timmars sömn innan operationen.

3 feb 2016

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.