Anpassa hemmet - inte lätt

Det är mycket arbete med att ha kattungar eller också är det jag som skapar det. Jag vill att kattungarna ska tränas att bli orädda, tillitsfulla och människokära och då krävs att de får vara med överallt, där aktivitet pågår. Jag har kattsäkrat hemmet på, som jag trott, bästa sätt men ändå upptäcker kattungarna farligheter och dras till dem. Nu senast lyckades Primus ta sig in bakom TV-bänken (ingen annan kattunge i tidigare kullar har hittat dit) och där finns tunna sladdar, som precis passar hans lilla mun och små tänder. Flinga har lärt sig hoppa upp i soffan nu men Primus missade, när han försökte och hamnade på golvet igen. Sådana fall är inte farliga men om en liten kattunge ramlar ner från den höga klätterställningen kan det ge men för livet. De vuxna katterna saknar sitt höga träd - mer och mer för varje dag. För att vara optimalt ska en katt kunna sträcka sig upp mot klätterträdet, när de vässar sina klor men det är ju en omöjlighet för de vuxna i nuläget, när vi bara har "barnträdet" tillgängligt. Stisse såg riktigt olycklig ut idag, när han försökte slipa sina jaktvapen sittande på golvet. Det är inte enkelt att anpassa ett hem, varken när man har barn i olika åldrar eller både vuxna katter och kattungar. I första hand måste man ju tillse att det inte lurar några faror i bostaden men det kan medföra olägenheter för andra familjemedlemmar. Egentligen tror jag inte att det skulle vara farligt för en ensam kattunge att även använda ett högt klätterträd. Faran uppstår, när två eller flera "slåss" på den översta klätteravsatsen strax under taket. Därför måste de vuxna katterna nu acceptera och hålla tillgodo med det låga trädet.

Bo Söderströmm, som jag berättat om tidigare, forskare och författare av boken "Hur tänker din katt" var på TV imorse. Han berättade att katter förstår mer än de flesta anar men att det är främst genom tonfallet vi lär våra katter att bli trygga. Om kattens ägare reagerar på en raketsmäll med att med förskrämd stämma ropa: "nej, oh, varför gör de så här", lär sig katten att smällar är farliga. Om matte/husse sitter kvar på sin plats och pratar med kisse med lugn röst, kanske tar upp katten i sitt knä, känner inte kisse sig orolig. Just nu söker Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala katter för att ingå i en studie om relationen mellan katten och dess ägare. Jag tror att samma sak gäller för människo- och djurbarn. Om mamma/pappa/ägare är trygg blir ungarna det också. Vi måste naturligtvis också lära dem vad som innebär reell fara och inte bara obehag. Det senare får de själva avgöra.

Lika viktigt är det för oss att förstå kattens signaler. Jag har varit inne på det tidigare men det tål att upprepa. En fråga jag ställde mig, strax efter det att Sandie flyttat in var varför? Utan till synes någon påtaglig anledning rusade hon ibland, likt en galning, runt i bostaden. Nu har jag svaret: Det är ett helt normalt beteende, som förklaras av att en katt som hålls inomhus och får mat och annan omvårdnad ändå inte alltid får den stimulans som exempelvis jakt innebär. Till slut når katten en punkt när den instängda energin flödar över och den rusar runt. Katten frigör på detta sätt en del av sin energi för att sedan känna sig mer avslappnad och lugn. Dags då att inse: vi måste aktivera henne. Det problemet har vi inte när vi har kattungar :-).

 
6 jan 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)