Människo - och djurdoktorn

Jag kan göra allt jag vill trots att jag har vissa funktionshinder; mitt knä kommer aldrig att bli riktigt bra, skadan i nacken står bakom värken i benen och gör mig beroende av rollatorn. Den ersätter till viss del armarna. När jag handlar eller av annan anledning har mycket att bära är den en fantastisk hjälp, den är underbar att ha med när ryggen bestämmer att jag måste sätta mig en stund. Fantastiskt att t ex alltid ha sittplats i kollektivtrafiken. Skillnaden mot tidigare är bara att vissa saker är mer tidskrävande nu men numera har jag mycket mer oplanerad tid, så det fungerar oftast bra. Jag har dessutom hittat lösningar på, hur jag ska göra saker och ting på enklast möjliga sätt, så jag kan inte klaga. Åkte med min "kompis" till människosoktorn i Norrviken idag. Sittplats hela vägen, trots att tåget var fullt - tack snälla rollatorn!

När jag kom hem till porten, såg jag Sandie och Tudor på den mycket uppskattade klätterställningen på balkongen. Jag ropade på dem och de kände genast igen min röst och, om de hade varit människobarn, hade de vinkat till mig. Istället spetsade de öronen och lyssnade; spetsade öron betyder att katten både lyssnar och känner sig lugn. Katter hör mycket bättre än människor och det är tonfallet de känner igen. Fort in! Jag hade varit hemifrån i nära tre timmar och det var dags för utfodring.

Därefter var det bara att stoppa in kattungarna i den stora transportburen. Stoppa och stoppa förresten, de gick självmant in i buren, innan jag hunnit bädda den, så jag fick ta ut dem och snabbt lägga in en mjuk filt i burens botten och sedan lyfta in dem igen. Så iväg till veterinären.

Jon var mycket nöjd med kattungarna. Ingen försökte rymma, ingen uppförde sig illa (det har för övrigt aldrig våra kattungar gjort) och de undersöktes i tur och ordning; först Trulle, sedan Tudor och sist Tingla. På dagen 13 veckor gamla vägde killarna 2020 g och Tingla 1960 g. Pojkarna vägde exakt lika mycket också när de föddes (140 g) och alltså exakt lika mycket även idag. Tingla är också en stor flicka. Jon undersökte alla tre noga, de fick sin andra vaccinationsspruta och blev chippade - inte ett pip! Ja, nu är alla kattungarna redo att flytta. Sandie behöver vila tills efter nyår, bara tänka på sig själv (som hon är duktig på) och äta upp sig innan nästa kull. Enligt SVERAKs bestämmelser får en kattmamma föda max tre kullar inom 24 månader - en bra bestämmelse tycker jag.

Helt nytt utseende på stamtavlorna den här gången. Inte heller dr. Jon hade sett dem innan. Tidigare fördes vaccinationerna och eventuella andra åtgärder in i stamtavlan men från och med nyligen använder man ett särskilt vaccinationskort. Förvisso fanns vaccinationskort tidigare också men det brukliga var att dessa uppgifter var inskrivna i stamtavlan. Vad som är bäst? Inte vet jag.

27 apr 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.