Mina Underbara Kattungar

Att jag velat ha en en kull någon gång, har jag alltid vetat men att jag skulle bli registrerad uppfödare, har jag aldrig ens funderat över men det är ett av de bästa beslut jag fattat. Det är så roligt!

Stina var nästan 1 1/2 år första gången hon löpte. Det var först, när hon började "skrika och rulla", som jag bestämde mig - nu ska det bli av. Jag letade avelshane på Ragdollklubben. För att få registreras som avelshane krävs att hankatterna ska vara ultraljudade och det var mycket viktigt för mig. Valet föll på Isak Indian. Han såg fin ut och hade dessutom utställningsmeriter. Stina tillbringade tre dygn tillsammans med med Isak. 63 dagar senare föddes Mini, Medi, Maxi och Mysong. Redan från började märkte vi att Mini inte var som de andra kattungarna. Hon sökte inte "Stinas matutskänkningsställe", hade svårt att hålla värmen och var väldigt stillsam. Jag började stödmata henne varannan timme. Det påminde mycket om småbarnatiden, då jag ständigt led av sömnbrist. Mini öppnade sina ögon sex dagar senare än de andra katterna. Kort därefter dog hon. Efter det fick den kvarvarande honan nytt namn, Mirelle. Mini är begravd i närheten av båten.

De andra kattungarna var alerta redan från början. De växte fort och utvecklades till fina, orädda katter, som givit sina ägare stor glädje. Maxi, blå colourpoint, flyttade till Elisabeth och Conny Björnström och deras barn i Täby, Mirelle, blå bicolour, fick sitt nya hem i Tullinge hos Nona och Tomas Lindqvist och Mysong, brun bicolor (den enda som ärvt mamma Stinas färger) flyttade till Åsa och hennes son Jonatan Gunnarsson i Enskededalen. "Kattungarna" är idag knappt 3 1/2 år.

2013 ville vi att Stina skulle få ytterligare en kull. Vi kontaktade då Karin Eklund, som hade två avelshanar. Denna gång fick Stina åka till Kalle. Precis som människor måste det "tända till" för att det ska bli avkommor kiss. Det gjorde det inte och några barn blev det inte heller. Ytterligare ett parningsförsök med Isak efter det. Stina var där endast ett dygn pga att Isaks matte blev sjuk. Inga bebisar den här gången heller. Skam den som ger sig! Stina fick åka till Sigge i Uppsala, också han registrerad avelshane i Ragdollklubben. Sigge var mycket uppvaktande och inte "gåpåig". Katterna fick ett eget rum. Stina satt till en början kvar i sin bur och Sigge gick runt på utsidan och sjöng. Detta välkomnande och skönsången uppskattades av Stina. Hon stannade i 4 dygn. 67 dagar senare föddes Smilla, Sammi, Sindy och Sissi. Dem berättar jag om imorgon.

Bild 1 - Maxi, bild 2 - Mirelle och bild 3 - Mysong och hans flickvän Priska, en blå mitted Ragdoll.

 

 
16 apr 2015

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.