När man inget vet

Det är mycket att hålla reda på i "kattvärlden". Trots att jag till min natur är en vetgirig person, hade jag inte tagit reda på något om Ragdollklubben, när jag betalade in medlemsavgiften. Jag gjorde det, för att jag ville vara medlem i en klubb som jobbade för den spännande ras jag just blivit ägare av; träffa personer som visste mycket om ragdolls och lära mig av dem. Min plan var att börja ställa ut Stina, vår första trasdocka, men också så småningom para henne en gång. En gång vore kul.....jag kunde aldrig ana, hur mycket man behövde göra för att göra rätt. Någon mentor hade jag inte och att det var viktigt att hitta en seriös uppfödare hade jag inte förstått. Det trodde jag att alla uppfödare var.

Jag hittade annonsen på Blocket! Det är inte där jag skulle leta idag. Visst finns det seriösa uppfödare, som också annonserar där men betydligt säkrare tycker jag att det är att köpa sin ragdoll av en registrerad uppfödare i Ragdollklubben. Alla som finns listade där har undertecknat ett uppfödarkodex, som borgar för att uppfödaren är medveten om och tar ansvar för sin uppfödning. En annan sak jag skulle kontrollera är, om uppfödaren följt klubbens hälsoprogram. Man har aldrig några garantier i livet men pengar ska inte vara avgörande för, om man tar sitt fulla ansvar för sin avel. De undersökningar som finns föreskrivna i hälsoprogrammet kostar 2 000 - 2 500kr och ska göras innan första parning och vara utan anmärkning. De ska också upprepas och mer om det finns på Ragdollklubbens hemsida. Jag ser också gärna att uppfödaren är diplomerad och har genomgått PawPeds kurser men det är inget krav för mig. 

När man inget vet, vet man ju inte vad man ska fråga om och om uppfödaren inte heller vet något, har hen inget att berätta. Precis så var det för mig. Jag hittade Stina på Blocket och hon kostade 8 000kr - de flesta Ragdolls kostade då 7 500kr. Stina hade ingen stamtavla men det gjorde ingenting, eftersom både hennes mamma och pappa hade det. Då var hon ju en ragdoll, resonerade jag. Nu skulle jag börja min karriär både som utställare och som uppfödare!! Visst hade jag kunnat ställa ut Stina och också ta en kull på henne men inte som ragdoll utan som huskatt - hon hade ju ingen stamtavla. Jag inser idag att Stinas uppfödare inte är den uppfödare jag idag skulle köpa katt av. Stina är förvisso en rastypisk ragdoll men hennes uppfödare visste inte mycket mer än jag själv. Två av Stinas avkommor har ställts ut - en gång var.  Mitzy gick drekt till panel (final), Flinga fick fina omdömen när hon ställdes ut som ungdjur.

Jag hade alltså ingen att fråga och insåg att jag måste sätta igång att söka kunskap om rasen, kattbeteende, mat, sand, päls, utställning, uppfödning osv. Oj, så mycket man ska känna till men det blir ännu roligare att ha katt, när man vet och bättre förstår sin kisse. Mitt råd är alltså att man ska försöka hitta en uppfödare, som man kan vända sig till om man behöver råd och stöd. Det blir enklare då.

Imorgon berättar jag mer om alla praktiska saker som krävs innan man kan räkna sig som uppfödare. Sedan är det som med körkort; man får rätt att köra bil men man måste underhålla fördigheten och hela tiden jobba för att förkovra sig.

 

21 jul 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.