Nästan inget kattprat eller kattstudier alls idag

Dockan, som jag ofta kallar vår minsta flicka, har börjat sova i Oves säng allt mer. Han är stolt över det. Dockan har valt honom, trots att hon har mer plats i min säng! Jag är lite avundsjuk men kanske glad ändå. Det är inte fastställt att anledningen till att jag haft mindre ont i mina ben, när jag vaknat de senaste dagarna är, att jag sluppit krypa ihop under natten.. Det kan ju vara en slump men mindre ont har jag i alla fall haft. En liten katt kan ta stor plats, när den sträcker ut sig i sin fulla längd, Ragdollen är en lång kattras och dessutom lägger sig Sandie ofta på tvären. Jag har funderat över, om jag måste stiga upp två timmar eller mer för att komma i form till frukosten på hotellet. Kanske slipper jag det och att det räcker med en timme om nu mycket av smärtorna berott på "den lilla, silkesmjuka kattsängkamraten". Det skulle på ett vis vara tråkigt, för jag gillar ju att ha henne i sängen men trots allt bra, om smärtan i benen inte är lika svår.

Nyss cyklade Berit hem. Berit och jag har varit kollegor på förlossningen på SöS och dessutom har hon jobbat i mitt företag under många år. Alla som arbetade för mig var jättebra; kompetenta och trevliga och som arbetsgivare är det underbart. Sådan personal måste man vårda på bästa tänkbara sätt. Berit tycker om katter och det är bra. Det är alltid enklare med Stisse då, eftersom han, som alltid, villevara i centrum. Särskilt jobbig är han, när det kommer besök, som är rädda för katter (hur man nu kan vara det). Den katträdda personen sitter helt stilla och det tycker inte katter om. "Varför gör besöket så där? Har jag gjort något fel? Det måste jag rätta till! Jag hoppar upp och stryker mig mot besökaren. Då slår jag två flugor i en smäll; jag markerar personen med min lukt och människan ser (och känner), hur vänlig och mjuk jag är". Ungefär så här tänker katten och den som är rädd får mer uppmärksamhet från kattens sida, än den som gillar katter. Så tokigt det kan bli!

Klockan har passerat midnatt. Hela Sundbyberg verkar sova, inga bilar utanför fönstret och alla fönsterrutor jag ser liknar mörk blankis, förutom en, där lampan tändes mitt under meningen. Egentligen borde jag plocka fram, det jag ska ha med till Malmö men jag njuter av att vara uppe på nätterna - åtminstone till fram emot 02. Dockan sover bredvid mig i soffan nu men jag tror hon följer med när jag går och lägger mig. Stisse ligger på lådan i hallen och tänker på något, undrar vad. Stina har tagit plats i sovrummet. Imorgon ska Ove ta hem en "bolåda" till henne. När jag kommer hem igen, ska jag bädda den; något "halvsjutiden i botten och lakansväv över. Det får absolut inte vara frotté eller liknande, där de små bebisklorna kan fastna.       

Jag älskar blommor. Tack Berit!

 
23 okt 2015

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.