Orolig idag

När jag steg upp, var ingen av katterna vaken. Stina och Sandie låg och sov i varsin fåtölj på balkongen. Var Stisse befann sig visste jag inte men utgick ifrån att han låg på byrån i arbetsrummet/kattrummet. Dagen gick, Sandie tiggde lite mat vid 15-tiden men gick sedan och lade sig i sängen, där även Stina låg nu. När hon lämnade balkongen märkte jag aldrig. Själv var jag mycket koncentrerad på och upptagen med att jämföra villkoren i olika försäkringsbolags kattförsäkringar., så jag reflekterade inte över att Stisse inte "dykt upp". Först när Ove kom hem började jag leta efter honom. Som jag misstänkte på morgonen, låg han på byrån. Han vaknade när jag klappade honom och gäspade stort. Jag återvände till middagen men ingen Stisse kom. Jag blev lite orolig. Så här länge hade han aldrig sovit och han brukar alltid komma och hälsa, när Ove kommer hem - men inte idag. Ove hämtade honom men han verkade lite "seg". Vad gör man för att kolla, om en katt inte mår bra? Jo, bjuder den på kattgodis. Om katten ratar det den älskar, då mår den dåligt. Ove hämtade godis och gav Stisse (och även de andra förstås). Han åt direkt! Underbart, men lite slö var han fortfarande. 

Några timmar senare testade Sandie min stressnivå. När jag arbetade utsattes jag ofta för stressiga situationer, alltid med ett bibehållet lugn och effektivt handlande. När det gäller mina djur blir jag jättestressad, om de verkar vara sjuka eller beter sig annorlunda, än de brukar. Sandie och Stina satt i köket och åt från varsitt fat. Själv stod jag och övervakade matsituationen, så att båda skulle få äta ifred. Plötsligt slutar Sandie att äta, öppnar munnen så att mat faller ut och rusar, verkligen rusar in i sovrummet och gömmer sig under sängen. Själv hade jag inte en chans att nå henne för att kolla, hur hon mådde. Inte heller Ove klarade det. Vi var tvungna att höja huvudändarna på sängarna, för att kunna lyfta fram henne. Hon verkade helt ok men något hände, när hon slutade äta och rusade iväg. Vad det var får vi aldrig veta men huvudsaken är att hon mår bra nu. Lika underbart som jag tycker att det är att ha katter lika orolig blir jag, när de inte mår bra.

Just nu, när jag skulle sluta skriva doppade Stisse sin tass i Oves vattenglas, slickade på foten och fortsatte så ett tag. Han tycker om att få i sig vätska på det sätter. Nu är han inte slö längre och vi mår bra både Stisse, Sandie och jag.

13 sep 2016

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.