P-piller

Det känns förfärligt! Ingen katt i sängen, varken när jag somnar eller vaknar. Jag är så van vid att det alltid är någon i fotändan, särskilt på morgonen. Automatiskt rör jag mig försiktigt så snart jag är på väg ur dvalan, ett invant beteende sedan många år tillbaka men nu behövs det inte på ??? dagar. Likaså saknar jag dem påtagligt, när jag kommer hem någonstans ifrån. Jag är så van vid att ha katterna runt mig, så det är något som inte känns rätt  - hela tiden.

Igår hade jag ett förfärligt sjå, innan jag fick klart för mig, hur jag skulle göra för att komma åt mitt Wi-fi, som nu flyttats. Även om jag ibland tycker att det kan vara bökigt, när nya lösningar måste tas fram, så fascineras jag av möjligheterna och att lära mig nya saker gillar jag ju. Uppriktigt sagt hade jag ingen aning om, hur internetdelning fungerar men nu är det precis det jag använder mig av. "Flytten" har tagit så mycket tid, så bloggen fick stå över igår.

I onsdags kväll, bara timmer efter att vi varit på Ekerö, kom jag ihåg att tjejerna skulle ha p-piller; Stina på onsdagen och Sandie på fredagen. Min avsikt hade varit att ge båda på samma dag - torsdagen. Kom jag ihåg det, när vi var där på onsdagen? Nej! Därför blev det en ny tur till kattpensionatet i förrgår. Trots att det inte var meningen från början, är jag glad över att vi åkte dit. Katterna skulle byta rum. Marita hade väntat med att flytta dem, tyckte det var bättre att vänta tills vi skulle komma. 

Nu var det skillnad. Alla katterna var ute på altanen och både Stina och Stisse var helt bekväma med det nu. Marita och Ove bar över dem till det nya rummet - det är något med logistiken, som gör att de ska flytta. När dörren till korridoren utanför kattrummen öppnades, gick Sandie ut med hög svansföring. Därefter gick hon fram till alla dörrar till sina medgäster, fräste åt dem i tur och ordning och tog sedan ett extra varv förbi dem, för att se att de förstått, vem som är chef. Att det är hon som bestämmer hemma, visste jag ju tidigare men att hon fungerar så även borta och bland främmande katter, trodde jag aldrig. Hennes självbild är kanske lite skev men jag måste erkänna att jag nog har en stor del i den. 

Flickorna fick sina piller och vi stannade c:a en timme. Samma procedur när vi gick - Stisse grät. Hoppas verkligen renoveringen går fort och att katterna är hemma snart.

27 maj 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.