På väg framåt

Det finns saker jag gärna betalar för men blir glad om jag slipper få användning av. Försäkringar är en sådan sak, förband en annan. Det är en trygghet att ha dem men härligt om de förblir oanvända. 

När vi tog av Sandie bodyn, hade hon ett stort behov av att tvätta sig. Jag förstår henne - vill inte tänka på hur jag själv skulle ha känt efter en vecka instängd i en overall. Jag skulle rusa till duschen direkt. Att slicka pälsen är katters sätt att ”duscha”, så det är ju inte så konstigt att det var en omsorgsfull första tvätt för Sandie som ”kroppsstrumpebefriad”. Hon fick rengöra sig nästan helt ifred men när hon kom till ”armen” hindrade jag henne. Jag behövde bara lägga handen över det kala området och då försökte hon inte mer. Jag satt uppe länge för att se om hon skulle börja slickandet igen men hon lade sig istället och somnade i en fåtölj på balkongen. Efter ett par timmar bedömde jag att hon skulle klara natten bra utan bandage, vilket ju skulle vara det bästa. Ett förband skulle kunna irritera henne så att hon började slicka på ”armen” igen. 

Dagen har gått jättebra. På förmiddagen satt jag och Sandie i varsin fåtölj bredvid varandra på balkongen. Så småningom lade hon sig men vi fortsatte att ”prata” i flera timmar; jag klappade henne och hon spann. Därefter bar jag in henne till sovrummet, där de andra katterna låg och sov. Själv började jag göra lite praktisk nytta.

Tanken var att Sandie skulle flytta till Mona och Lars nästa vecka men det bästa för oss alla är att hon är helt återställd först, d.v.s. att hon är den lugna, trygga katt hon var innan kastrationen och därmed har återgått till normal rengöring av pälsen. Därför skjuter vi lite på flytten och Mona kommer och hälsar på oss nästa vecka istället. Jag tror inte att det ska ta lång tid, innan Sandie har återhämtat sig helt. Hon är på god väg - dagen har t.om. gått över förväntan.

Jag fick ett mms från Tanja med ett foto på Zinnia, som fått ett nytt klätterträd idag. Tanja hann inte ens montera upp det, innan Zinnia tog plats i det tillhörande ”boet”. Zinnia blir mer och mer lik sin mamma både till sättet och utseendet. Bild1

Några timmar senare kom en hälsning från Bibbi, numera kallad Zaphira. Lisbeth ”koppeltränar” henne nu men det vore fel att säga att hon gillar just det, men utomhusvistelse är säkert kul. Tyvärr kan jag inte visa fotot, för programmet jag använder är så dåligt. Jag kan endast ladda ner bilder som är tagna med telefonen i horisontalläge. Ska be om ett nytt foto.

 
1 aug 2019

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)