Redaktionsmöte på Gjuteribacken

Klockan 13 körde vi igång; Carina, Daniel och jag. Nästa nummer av Trasdockan kommer att vara vår första digitala tidning, som jag skrivit tidigare. Tur att vi har Daniel! Han är duktig, ser alltid möjligheter och är inte rädd för att arbeta. Han lägger ner många timmar av sin egen tid, trots att han inte har någon egen ragdoll. Han gör det för att hjälpa oss!

Nu har vi strukturen på DropBox helt klar. Det har Carina fixat. Vi jobbar så bra ihop vi tre, är bra på olika saker och kompletterar varandra. Alla får komma till tals och när vi börjar arbeta på riktigt är vi eniga om, vad var och en ska göra. Imorgon ska jag skicka den fråga vi fått till Sara, klubbens jättefina veterinär. Hon har nu hjälpt oss mer än 1 1/2 år med veterinärmedicinska frågor.

Även i år erbjuder Södra djursjukhuset, genom Saras försorg, en dag med ultraljudsscanning av hjärta och njurar till ett reducerat pris. När allt kring detta är klart kommer vi att annonsera om dagen på hemsidan. Sedan ska jag göra ett tidsschema, så att allt flyter på, för det kommer nog att vara många katter som ska scannas. Förra gången var taket satt till 15, gissar att det kommer att vara likadant den här gången. Som sagt, vi har en del att prata igenom, innan vi går ut med inbjudan. Förra gången fick jag klagomål på att några kom med flera katter och att andra, som anmält sig senare, därmed inte kunde få ta del av erbjudandet. Om intresset kommer att vara mycket stort även denna gång, kanske Sara kan tänka sig att avsätta två dagar. Vi får se vad som händer.

Tingla och Snusen har har nu fattat hur man gör kattungar. Sååå roligt! De ska nu få ostörd tid tillsammans och bara ägna sig åt varandra tills på måndag. Vid det laget har de nog börjat tröttna på varandra och Tingla får åka hem till sin familj, som längtar efter henne. Sedan är det bara att hoppas och vänta. När Stina parats första gången, beställde vi tid för ultraljud på henne. Jag ville veta, hur många kattungar hon väntade och kunna förbereda mig ordentligt inför förlossningen. Vi fick veta att det fanns fyra kattungar i magen. När hon väntade kull nummer två, fick vi veta att det var tre. Det blev fem!!! Därefter har vi inte gjort något mer ultraljud. Det gäller att man har en duktig ultraljudsveterinär. Hade jag känt Sara då, hade det inte blivit så fel, som det blev andra gången.

3 feb 2018

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.