Så förfärligt!

Alla som känner mig vet att katterna betyder oerhört mycket för mig. I alla lägen försöker jag ge dem det allra bästa. Det gäller såväl mat, sand, klätterträd och omvårdnad som försäkring, hälso- och veterinärvård. Trots att katterna så gott som alltid finns i mina tankar, hände något förskräckligt idag. 

På onsdagarna har jag vattengymnastik och eftersom jag är hemma först vid 17:30, vill jag ha middagen klar att bara värma, när jag kommer hem. Idag skulle jag lämna hemmet redan 13:30 och jag hade en faslig fart med allt för att hinna med Närtrafikens lilla buss. Stisse hade bestämt sig för att jag skulle sätta mig i soffan för en mysstund med honom. Han tjatade och tjatade och för att avleda honom öppnade jag balkongdörren och planen lyckades........ han gick ut. Den här årstiden är det för kallt att låta dörren stå öppen men det gör inget, för Stisse både jamar och ställer sig på bakbenen mot glasrutan, när han vill in igen. Det gjorde han nu inte och jag glömde släppa in honom innan jag gick hemifrån.

Ove hämtade mig vid simhallen och när vi kom hem, stod som vanligt Stina och Sandie innanför dörren och väntade. Väl inne sprang Sandie fram till balkongdörren och påkallade uppmärksamhet och då upptäckte jag det. På två ben i mörkret stod min fina, stackars katt och jamade. När jag öppnade dörren beklagade han sig högljutt. Han var kall i pälsen och måste ha varit jätterädd där ute. Något förödande kunde ha hänt, nu var det bara något som hänt men inte förödande, tack och lov! Stora delar av balkonggolvet var täckt av jord och blommor. Det pelarbord som härbärgerat den stora omkullslagna blomkrukan, som också låg på golvet, hade vält och blomfatet hade gått sönder men turligt nog var bordets marmorskiva hel - den mjuka mattan hade räddat den. Vilken tur ändå att Stisse inte skadats! Det var flera tankar, som flög genom mitt huvud; Stisse hade kunnat dö om han fått blomkrukan och bordet över sig och han hade kunnat skära upp sina tassar på det sönderslagna blomfatet. Det hade kunnat gå riktigt illa men det enda som skett var att Stisse kanske frös lite och att han garanterat blivit rädd, när bordet ramlade. Nu blir det nya rutiner - aldrig lämna bostaden utan att kolla, var katterna befinner sig.

15 nov 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.