Så otroligt tomt och tyst

Redan igår kväll började känslan krypa sig på mig. Alla kattungarna sov på balkongen, de som ännu inte flyttat vill säga. Ingen av dem anade att det skulle bli sista natten tillsammans med systrarna. Det var bara jag som visste (Ove också givetvis men han sov) att om några timmar skulle Smulan vara ensam kvar hos oss. Det kändes riktigt vemodigt att tänka på att några timmar senare, efter att vi tagit av dem halsbanden, skulle de inte längre vara våra. (Så länge de har halsbanden tillhör de oss).

Eva och Kalle kon klockan 11. Eva medförde den finaste kattbur jag någonsin sett, en vit rottingkorg med handtag och en gallerdörr med god utsikt. Trots att vi har transportburar är jag sugen på att köpa en likadan. Kalle hade ju lovat att hjälpa oss att placera marmorskivan på underredet till vårt gamla soffbord, som jag skrivit tidigare. Enligt säljaren skulle det bara vara att ta bort några skruvar. Så enkelt är det verkligen inte. Förutom skruvarna är den nuvarande benställningen också limmad på bordsskivan. Varför? Kalle erbjöd sig ändå att försöka hjälpa oss genom att såga av benen. Underbart! Tack! Jag älskar ju den här bordsskivan och blir glad varje morgon, när jag sätter mig i den nygamla 'Blocketsoffan' och dukar fram min (inte mest näringsriktiga) frukost på "Blocketbordet". På Blocket finns det mesta och oftast till bra priser. Nu ska jag börja äta filmjölk med "nyttiga" cornflakes, en smörgås med ost och Nescafé med mjölk. Juice klarar jag helt enkelt inte, f ö tror jag inte att den är så hälsosam heller. Så länge det är säsong ska jag istället äta så mycket jordgubbar jag orkar.

Smurfen kommer till en ny kärleksfull "mamma", som kommer att ge henne bästa tänkbara tillvaro. Hela Evas lägenhet är nu kattanpassad och kattsäkrad. Vi kommer att få ha fortsatt kontakt med Eva och därigenom få följa Lillans liv i Jakobsberg. Vid 13:30 åkte Smurf till sitt nya hem och vi placerade Sissel i den lilla transportburen och gav oss iväg mot Sollentuna och Lotta, vår fodervärd. Sissel var ledsen, när hon var placerad i baksätet men när vi stannade och flyttade buren till mitt knä i framsätet blev hon glad igen. Lotta, hennes son Robin och hans flickvän väntade med spänning på den nya familjemedlemmen. Sissel gick ur buren, så snart hon fick möjlighet. Vi drack sedan kaffe på Lottas stora terass och pratade katter. Jag är så glad över att ha Lotta som fodervärd. Slumpen förde oss samman genom att Lotta anmälde att hon gärna hjälper mig hålla Ragdollklubbens hemsida informativ och aktuell. När hon kom på besök första gången för att få information om det nya uppdraget, blev hon ju stormförtjust i kattungarna och berättade att hon beslutat sig för att bli fodervärd och att hon hade hittat en kattunge och letade efter ännu en. Själv hade jag sökt fodervärd i mer än ett år!! Nu stod hon där, tjejen jag sökt så länge. Rubi, Sissels nya syster, kommer på tisdag. Hon och Sissel är jämngamla.

Efter några timmar hemma fick vi en rapport från Lotta. Sissel hade somnat i Lottas säng och allt var bra. Fick även en hälsning från Sixten genom Marco, som verkligen älskar sin lilla kissemiss. Undrar nu om lilla Smurfis hittat sin (dvs Evas) säng

 
19 jun 2016

Comments powered by Disqus

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.