Vi letade och letade

Visst fattar både Ove och jag att en katt inte bara kan försvinna, när ytterdörren varit stängd, balkongen är inglasad och ingen varken har gått ut eller in under dagen men.........vart hade han tagit vägen då, Stissegubben? Han var försvunnen! Förvisso har det hänt tidigare och då hittade vi honom under täcket i Oves säng, så förutom sedan långt tidigare kända gömställen har vi nu även lagt till det. Nu fanns han ingenstans. Ibland tror jag att han sitter och småler i något skrymsle och låter oss fortsätta att leta utan att vilja ge sig tillkänna. Trots min inte helt samarbetsvilliga lekamen lade jag mig platt på sovrumsgolvet och lyste in under sängen men där låg bara Sandie. Förmodligen undrade hon vad jag gjorde. Vi öppnade alla garderober, letade under ”handfatsskåpet” på toaletten, öppnade garderoberna en gång till men ingen Stisse någonstans. Men så!!! Vem skulle komma på tanken att leta på nedersta hyllan på gaveln på skrivbordet, bakom en stol? Jo Ove! Där hade Stisse tagit sig in genom att först tränga ut några böcker och pärmar ;-). Jag tyckte mig se samma leende i ansiktet på honom som det jag såg i barnens ögon, när de var små och vi lekte kurragömma.

Stina har blivit markant keligare, eller rättare sagt kelig. Tidigare har hon inte varit förtjust i att bli klappad och gosad med några längre stunder. Hon har alltid velat vara med men helst bredvid och ifred. Visst har jag läst att kastrerade katter blir mer tillgivna men först nu, när jag själv sett det, tror jag på det fullt ut. Nu har jag fått bevis för att det stämmer och det känns riktigt roligt. Det enda problemet jag kan se med kastrationen är att jag inte får ge Stina så mycket mat, som hon vill ha. Sandie kan äta som en mindre modell av häst utan att bli tjock. Fram tills nyligen har bekymret varit att hon varit för smal  men nu har hon ökat i vikt och är jättefin i hullet. Stina har hållit sig inom ramarna för normalvikt och rundare än Sandie men om hon skulle få äta i samma takt som Sandie skulle hon bli fet, när hennes ämnesomsättning nu sjunkit pga kastrationen. Det kommer nog att bli svårare för mig än för Stina att dra ner på maten för henne. Jag vill ju så gärna att hon ska få äta, när hon ber om det men......det är jag som bär ansvaret för att hon inte ska bli tjock med allt elände det för med sig. Stina förstår det ju inte själv.

Hade tänkt berätta lite om styrelsemötet i föreningen Stockholms katthem men det får bli imorgon. Nu ska jag se på nyheterna och Beckfilmen, som börjar klockan 21. Beck får mig att tänka tillbaka på när barnen och jag tittade på film tillsammans i vårt hus i Saltsjö-Boo, en härlig tid även då. Barnen är sedan länge vuxna och klarar sig på egen hand. Nu är det katterna jag lägger mycket tid på.

 
29 okt 2017

Välkommen till www.kattungar-stockholm.se

 

Om du fyller i din e-mailadress kommer du att få nyhetsbrev från mig. Det kan handla om ett nytt foder, en utställning eller annat "matnyttigt" för kattintresserade.